Networks är min familj

Mina är 76 år gammal och bor sedan många år i Siria, Rumänien. Hon berättar att hennes föräldrar var från Ryssland men att de flyttade till Rumä­nien innan hon föddes. De var väldigt fattiga. När Mina fyllde 17 år gifte hon sig med sitt livs kärlek Gheorge, en romsk man som hon fick nästan 50 år tillsammans med innan Gheorge dog 2010.

HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP

–Eftersom jag inte är rom men levt länge i ett romskt samhälle, vet jag hur svårt det kan vara att bli accepterad av människor i samhället, säger Mina. När min man och jag för många år sedan hörde att hjälporganisationen Networks ville öppna ett samhällscenter tvärs över gatan från där vi bodde blev jag inte förvånad över att människor i samhället var skeptiska mot iden.

–Vi visste alla vilka Networks var naturligtvis, eftersom de redan hade hjälpt många i vårt område, men lokalbefolkningen tyckte inte om iden att ”utlänningar” skulle sätta ner sina rötter bland oss, minns Mina. Några av våra grannar kallade till ett möte för att diskutera om Networks skulle få köpa en bit mark i vårt område och jag och Gheorge argumenterade för att de skulle få göra det. Till slut övertalade vi de andra.

–Förr var det få av människorna här som brukade odla i sina trädgårdar, för att producera mat. De hade ingen tillgång till arbetsverktyg eller vatten för bevattning, säger Mina. Networks hjälpte till att ploga trädgårdarna, gav utsäde och plantor och lånade ut verktyg. Nu har många börjat arbeta i sina trädgår­dar och plantera fruktträd och kan få mat på bordet.

–Innan Networks kom hade ingen här ett ordentligt regelbundet arbete, säger Mina, idag har många i vårt område arbete, antingen i Networks verkstäder eller på vingården.

ETT STÖD

–När min man dog 2010 blev Networks mer än en välgörenhetsorganisation och en granne för mig, de blev vänner. De hjälpte mig när ingen annan gjorde det. Under åren har människor från deras team hjälpt mig att plantera i min trädgård och ta in grödor i slutet av säsongen. Jag har fått hjälp att ordna mitt hem och när jag nu blivit äldre och sjuk har de också hjälpt mig med kostnaden för mina dyra mediciner. Jag har även fått hjälp med att förnya mina juridiska handlingar.

POSITIVA FÖRÄNDRINGAR

–När Networks öppnade sitt center var denna del av Siria väldigt, väldigt fattig, berättar Mina. Den lokala skolan var • fortfarande segregerad, alla rumänska barn gick i en skola mitt i byn och alla romska barn gick i en liten skola nära vårt område, men det var inte många av de romska barnen som faktiskt gick dit. Under dagen lekte barnen på ga­torna. Vägarna var gjorda av lera som på vintern förvandlades till lervälling.

Genom förskolan och läxklubbarna har Networks förändrat framtiden för många av barnen som bor i området.

Föräldrarna i vårt samhälle har börjat för­stå och tro på att deras barn kan lyckas i skolan tack vare Networks.”

Många av husen var i fruktansvärt skick med spruckna lerväggar. Det var en hemsk tid när jag ser tillbaka, säger Mina.

–Under åren har många positiva förändringar skett, men jag tror att en av de mest effektiva förändringarna  Networks skapat är att föräldrarna i vårt samhälle har börjat förstå och tro på att deras barn kan lyckas i skolan, fortsätter Mina. Jag är säker på att det har krävt mycket tålamod, men genom förskolan och läxklubbarna har Networks förändrat framtidsinriktning för många av barnen som bor i området.

NETWORKS ÄR MIN FAMILJ NU

–Det är inte lätt att vara änka och leva ensam, säger Mina. Livet är inte lätt för någon som bor här. Många gånger sak­nar vi saker som vi skulle behöva för att göra livet mycket enklare. Under åren har mina vänner på Networks lånat mig vattenpumpar, skottkärror, stegar och cementblandare och skickat folk för att hjälpa mig att göra saker som annars hade varit omöjliga för mig.

–En av de saker som berörde mig mest, särskilt under den här tiden av Covid-19, säger Mina, är att när jag inte gick ut ur mitt hus på ett par dagar letade mina vänner från Networks efter mig och såg till att jag mådde bra. Nu när den fruktansvärda långa vintern närmar sig kom de för att se till att jag har ved. Networks är min familj nu och jag försöker göra vad jag kan för att visa min tacksamhet. Jag gör mitt eget bröd i en kastrull på min vedspis, jag vet att de älskar det brödet så när jag kan, ger jag bort en tallrik bröd, en påse päron eller hemlagad aubergin och tomat från min trädgård. Jag vet att det inte är mycket men det är mitt sätt att säga tack, avslutar Mina.

Genom förskolan och läxklubbarna har Networks förändrat framtiden för många av barnen som bor i området.

ÖVERSÄTTNING: Anna Håkansdotter

TEXT & FOTO: Lee Saville

Artikeln publicerades ursprungligen i föreningen Reningborgs magasin Framtidstro.